Höga berg & Djupa dalar


Sudden & Lovisa

Så är det ju! Ibland går allt som på räls och så plötsligt fungerar ingenting.

Som mitt spår i förrgår t ex. Inte alls bra. Hittade inga pinnar mer än slutet och bitvis var jag nog av spåret. Det var nog bara försynen (och att husse hittade i terrängen) som gjorde att vi kom runt.

Men husse tog på sig skulden för misslyckandet (han störde mig innan jag hade fäst ordentligt?) och i eftermiddag ska vi göra ett nytt försök.

Och igår misslyckades jag med tungapporten.Den som har gått så bra. Vet inte vad det var som hände men efter några försök så redde vi ut det.

För övrigt har vi tränat det valiga framåtsändandet. Sudden, han kan gå riktigt sakta nu men tempoväxlingen sitter inte riktig ännu.

I helgen som gått har vi mest suttit i bilen och "avbetingat" oss och det behöver träna ofta.

Filmtajm


Sudden & Lovisa

Idag bjuder vi på ett par fimsnuttar där du kan se våra framsteg i momenten kryp och framåtsändande.

Momenten är långt ifrån färdiga men vi har kommit en bra bit på väg. Tycker vi själva i alla fall ...

Och så kan vi inte låta bli att visa lille Felix när han tränar att gå fint vid sidan, det som så småningom ska bli ett fritt följ. Ska bli spännande att följa den valpen.

En stor dag!


Sudden & Lovisa

Någon gång tidigare har husse sagt att träning alltid lönar sig. Det gäller bara att hitta en passande metod.

Och det har vi tydligen gjort när det gäller framåtsändandet. För idag, efter drygt ett och ett halvt års träning, kunde Sudden tempoväxla utan kommando vid markeringen och därefter gå sakta (på ett avslappnat sätt) ända tills husse kallade in honom.
Det var inte någon tillfällighet för Sudden upprepade bedriften en gång till!

Själv gjorde jag mitt bästa kryp hittills. Och det vill ju till för nu har husse anmält mig till en högre klasstävling :-0

Träning i Sölvesborg


Sudden & Lovisa

En rätt händelserik dag. På förmiddagen hårdkörde vi lydnadsmomenten på klubben. Särskilt följsamheten i krypet.

På eftermiddagen var husse och TBE-vaccinerade sig (ja, varför inte - vi har ju fått fästinghalsband) i Sölvesborg och då passade vi på att träna på den klubben.

Hela köret! Framåtsändande, inkallande med ställande o s v.
Gick faktiskt bättre än igår på Karlshamns BK. Sudden tränade t o m tempoväxlingen.

Efter den träningen åkte vi till Anette och träffade Zudden, Ella och Skrållan. Busade lite med dem och så åkte vi hem för att hämta matte och för att äta.

Till klubben igen. Husse höll kurs. Innan kursen började hann vi träna lite och visa upp våra kryp för matte.

Träning i Karlshamn


Sudden & Lovisa

På förmiddagen tränade vi på klubben och sent på eftermiddagen tränade vi på Karlshamns BK för att husse skulle på distriktsmöte.

Vi klarade av att gå sakta på framåtsändandet både jag och Sudden men själv hade jag inledningsvis rätt stora problem med riktningen. Jag kom ur kurs helt enkelt.

Efter några försök gick det i alla fall bättre.
Jag fick hoppa också och till min stora förvåning stod vår target på plats bakom hindret. Undrar hur det gick till?

Vi testade stegen och för mig gick det som en dans. Värre var det för Sudden för han tvekade och då kom hela stegen i gungning. Han fick gå över stegen massor med gånger ända tills han klarade det.

När vi var färdiga med lydnaden fick vi alla tre gå tillsammans med husse till Karlhamns uppletanderuta där vi fick öva en stund. Lite jobbigt att sitta still och vänta på sin tur när någon av de andra blir framropad.
Men det går. Vi övar stenhårt på att vänta på sin tur så vi blir bara bättre och bättre.

Än finns det hopp!


Sudden & Lovisa

Hårdkörning med tempoväxlingen, med mitt hopp och framför allt med min position vid krypet.

Sudden fick börja med tempoväxlingen i framåtsändandet idag. Gick hyfsat efter ett inledande misslyckande. Greppandet av tungapporten fungerade fint. Han kom igång riktigt bra med sitt skall.

Husse körde hårt även med Suddens position vid krypet.

Älgdofter i spåret


Sudden & Lovisa

Häromdagen när husse lade ett spår till mig så skrämde han upp en älgko som travade rakt över delar av spåret. Jag kände det tydligt vid påsläppet och i vinkeln mellan 6:e och 7:e apporten.

Till husses glädje valde jag att fortsätta på "människospåret". Jag markerade samtliga spårapporter och var klar och tydlig i mitt spårarbete.
Påsläppet blev ju som det blev med all den älgdoften :-(

Idag var husse i Karlskrona och dömde appellklasshundar. En av dem, som för övrigt var mycket duktig, påstod att han var avlägsen släkting till mig.
OK, hur som helst tycker jag att han var väldigt påflugen och distanslös. Men han tyckte nog att jag var väldigt intressant ;-)

När tävlingen var över fick jag komma ut och träna lite framåtsändande. Jättesvårt att få till det på ett nytt ställe. Det gick åt flera försök innan jag lyckades.

Inkallande med ställande och krypet gick betydligt bättre.

Sudden var faktiskt duktigare än mig idag på framåtsändandet på nytt ställe. Helt otroligt! men så var det faktiskt.

Hans kryp var väl inte någon höjdare med inkallande med ställande funkade bra.

PS

I kväll läser vi på Memarkens hemsida att Suddens bror Sator med sin matte Mia tagit ett 1:a pris i nybörjarklass.
Duktigt!
Stort grattis!

Spårdag för Lovisa


Sudden & Lovisa

Ett fint spår för mig. Passerade en stig två gånger. Lite bräske på slutet. men det berör ju inte mig för jag rör mig ju obehindrat under grenarna. Lite värre för husse :-))

Jag tar fem av sju 20-sekundersapporter (spårläggaren håller i dem cirka 20 sekunder) samt slutet. Fast husse blev lite nervös på slutet och undrade var jag hade slutpinnen.
Nöjd och belåten. Sover säkert gott i kväll.

Känns lite naket utan halsband ...


Sudden & Lovisa

Men visst, man vänjer sig väl. Vi har specialtränat på mitt kryp och på mitt hopp.
På krypet använder vi en "targetstick" och på hoppet har vi en "target" med blodkorv. Så nu väntar vi på resultat om några dagar.

Sudden har specialtränat gripandet av tungapporten. Och visst, det går bättre men det är inte riktigt färdigt ännu.

Dex bara glassar runt och leker med vår mjuka boll och med sina valpbarnbarn. Men det är han värd!

Dramatisk morgon


Sudden & Lovisa

Jag trodde väl inte att det skulle bli så fel. Bara lite vänskapligt käbbel medan husse var i badrummet och borstade tänderna (fast vi vet att vi inte får).

Men hur det nu var så fastnade min underkäke i Suddens halsband och så blev det omvridet så att jag inte kom loss. Och Sudden satt fast i en snara. Plötsligt stod vi bara helt stilla och just då upptäckte husse oss. Jag höll på att strypa Sudden!

Husse lyckades inte få loss min underkäke. "Lägg er ner!" sade han. Tänkte kanske att rulla mig runt så att snaran släppte. Men det gick inte! Ligg still sade husse och gick efter värsta brödkniven och skar loss oss.
Puh! Det kunde gått illa ...

Vi kommer nog aldrig att ha halsband på oss utom när vi är på promenad. Tänk på det du!

Mitt på dagen misslyckades jag i ett spår. Först var det bakspår!!! Sedan korsades en stig ett par gånger och därefter gick det längs stigen 30 - 50 meter. Tyvärr hittade jag inte avfarten in i skogen igen :-(

Men jag fick ett nytt spår på eftermiddagen och det gick bra; spårupptag åt rätt håll och 5 av 7 svåra pinnar.
Vi ger oss ju inte så lätt.

På eftermiddagen fick vi en vinterhälsning från Suddens syster i Boden. Där hade de fått 1 dm snö i natt. Lite skillnad mot hos oss där vit-, gul- och blåsipporna står i full blom.

På besök hos Hedvig


Sudden & Lovisa

Vi, dvs husse och matte hälsade på Hedvig och hennes matte och husse igår. Precis som hennes syskon ett riktigt litet charmtroll, duktig på att apportera.

Själva har vi tränat hopp och kryp med "targetstick". Mitt hopp genomgick en dramatisk förbättring och mitt kryp kan nog bli riktigt bra med detta hjälpmedel. Tror vi just nu! Vi får väl se.

I fredags tröttnade husse på Suddens dribblande med tungapporten och ställde tuffa krav på honom. Idag skulle vi se om det hade någon effekt.

Det började med ett litet återfall men sedan påminde husse honom om vad det var som gällde och då skärpte han till sig och gjorde ett par riktigt bra apporteringar.
På rätt väg? Vi får väl se.

Grattis till Peter & Strix som idag blev uppflyttad till högre klass spår. Provet ägde rum i Nybro och poängen blev 513,75

PS Vi får tillsvidare använda samma gamla bild eftersom det inte finns några nyare på lille Strix ...

Träning igen!


Sudden & Lovisa

Idag blev delar av vår träning fotograferad och husse har gjort s k "animerade giffar" av vårt skall och kryp. Det kan ta en liten stund att ladda in dem så ha lite tålamod.

När det gäller mitt kryp så handlar det mest om att husse och jag ska hitta rätt rytm. Gör vi det, ja då blir det bra.
Sedan visade det sig att när husse inte tittar på mig så går det mycket bättre. Han har ett sån´t sug i blicken att jag blir hög :-))

Skallet tränar vi varje dag och det blir bättre och bättre. Jag har t o m lärt mig kommandot "Tyst" ...
Har en känsla att det kommer att användas även i andra situationer ;-)

Sudden spänner sig en del vid skallgivningen. Husse har kommit på att om han går sakta framåt så blir skallet bättre och han håller positionen.

Hans kryp är bra framtill. Armbågar och bröstkorg ligger i marken men bakdelen har han inte riktigt koll på. Även här gäller ju flytet och att lära sig att slappna av.

Mia var dagens fotograf

Vågor i håret & vatten i knäna ...


Sudden & Lovisa

Några vågor i håret har inte vår husse längre men vatten i höger knä det har han ibland. Han har gått och dragit med ett svullet knä nu i över en vecka men idag fick vi åka iväg med honom och tömma det.

Bra det, för annars hade det inte blivit några spår för oss. Nu har vi vilat hans knä idag och ser fram mot lite lydnadsträning i morgon. Och på fredag är det ju spårdag :-)

Kryp- och greppdag


Sudden & Lovisa

Krypdag idag igen. Och greppdag dessutom för Sudden. Han håller på och "krabbar" med tungapporten helt i onödan så husse övar greppteknik med honom. han kan ju men han måste kanske komma på det själv också.

Sudden övade platsliggande i grupp med husse delvis utom synhåll. Gruppen bestod av två smaskiga tikar varav den ena precis löpt färdigt.
Det klarade han galant. Rörde inte en fena.

Suddens inkallande med ställande är så fint att man nästan ryser. Det gäller att vårda det momentet så att det håller länge.

Krypdag


Sudden & Lovisa

Inspirerade av spårtävlingen igår hade vi lydnadsträning i omgångar hela eftermiddagen. Både Sudden och jag körde igenom de flesta lydnadsmomenten.

Husse gnuggade oss särskilt på krypet. Nu är det teknikträning som gäller och blomsterbågarna åkte fram idag.

Avbetingning


Sudden & Lovisa

Du husse! Nu vill vi ut och tävla! Du ser ju själv hur kul de har.
Vi vet att det rycker i husses tävlingslust så besöket idag på Sölvesborgs BK kanske kan inspirera honom att färdigställa oss för en brukstävling.

Vi har tränat idag också. Hela dagen medan husse och matte tittade på tävlingarna satt vi och avbetingade oss i bilen.
Det ska faktiskt göras det också.

Grattis Peter & Strix


Sudden & Lovisa

Vi är så imponerade av Suddens bror Strix som gjorde sin tredje Lydnad elittävling och samlade på sig 292 poäng.

Men nu får han börja gå och ställa ut sig så att han kan bli Lydnadschampion. Så vacker som han är blir det väl inget problem ...

Själva har vi haft vilodag hela dagen.

Pensionärer ...


Sudden & Lovisa

Dex han bara glassar omkring och är allmänt störig numera. Ingen ordning alls på honom numera. Idag tiggde han till sig resterna av barnmatsgröt och som dessert stal han kex från ett småbarn.
Sådana är de, pensionärerna. Helt ansvarslösa.

Annat är det med Sudden och mig. Vi jobbar och sliter varje dag. Det är mycket som ska putsas och rättas till. Mitt hopp t ex. Allt är bra utom att jag hamnar alldeles för nära hindret inför återhoppet. Och så sitter jag inte riktigt rakt bakom hindret.

Detaljer kanske, men ack så viktiga (tycker husse). Så det jobbar vi på.

I krypet har jag en tendens att bli hög precis i starten. Inte bra, för då blir det betygsneddrag. Jag kan nog krypa men det går alldeles för fort (husse hinner inte med).

Detaljer kanske, men ack så viktiga (tycker husse). Så det jobbar vi på.

Framåtsändandets saktagående kör vi ofta nu. Gäller att gnugga in det riktigt ordentligt. Vilken dag som helst nu kommer vi att börja med tempoväxlingen.

Suddens kryp är jättebra men han behöver öva tekniken med bakbenen. Husse tror att det är på G.

Och så drittlar han en del med gripandet av tungapporten. Han gör en del omtag innan han liksom får till det.
Så nu jobbar han och husse på ett bättre gripande utan några omtag.

För tredje dagen i rad går Sudden lika sakta som jag. "Jag tror han kan det!"

Krypdag


Sudden & Lovisa

Efter att både Sudden och jag kört igenom större delar av lydnadsprogrammet hade husse en "krypspecial" med mig.

Jag har nämligen lite bråttom både i starten, då jag blir hög, och när jag kommer igång så hinner husse inte med mig. Så om jag bara saktar ner mitt kryp så kan det bli riktigt bra. Och det är det vi har övat. tempot alltså.

Vi höll på länge, länge och nu i natt ska jag sova på saken och smälta träningen för i morgon kommer husse säkert att testa mitt kryp.

PS
Sudden fortsätter att kunna gå riktigt sakta på framåtsändandet!!! Och storken är kvar ...

Storken kommer!


Sudden & Lovisa

Full fart på lydnadsträningen. Idag kunde Sudden gå nästan lika sakta som jag på framåtsändandet. När husse tittade i gamla bloggar så hittade han detta från den 6 september 2006, alltså ungefär ett och halvt år sedan.

Det är inte klokt vad vissa moment tar tid att lära sig och ändå har vi inte kommit mer än halvvägs. Vi har ju själva tempoväxlingen kvar. Men helt klart är vi på rätt väg.

Det där med "tidigast hösten 2007" får väl revideras till "tidigast hösten 2008". Men så handlar det om det svåraste momentet i hela lydnadsprogrammet.

En luring!


Sudden & Lovisa

När vi anländer med bil till klubben så brukar vi hetsa upp oss. Egentligen är det jag som hetsar upp Sudden och mig.
Så när husse stänger av motorn börjar vi skälla så smått och när vi hör klicket till bakluckans öppnande drar vi igång på allvar. Till husse stora förtret.

Vi är ju bara glada att snart få börja träna men det uppskattar inte husse. Men nu har han äntligen tänkt till. Om vi ser klicket till bakluckans öppnande som en signal att börja skälla så borde ett klickerns klickljud kunna få oss att ändra beteende. Eller hur?

Idén fick han i Kolmården när han lyssnade på en av delfintränarna.
Så igår klickade han och berömde oss innan han stängde av motorn medan vi fortfarande var tysta. Skyndade ut, öppnade luckan och gav oss var sin blodkorvsbit. Vi blev helt häpna och glömde bort att skälla. Godis för att man är tyst!?

Och samma sak hände idag när vi i förmiddags anlände till klubben. Det var (nästan) helt tyst i bilen. Och samma sak i kväll. Inte ett ljud hördes. Har vi lärt oss att vara tysta och inte hetsa upp oss?
Återstår att se.

Sudden var t o m tyst i bilen när jag var ute och tränade!!!

På förmiddagen tränade vi uppletande, efter lunch körde vi igenom hela lydnaden i ett underbart vårväder. Nu i kväll övade vi lite fritt följ, kryp och skall.